Vi presenterar information om marina däggdjur.
Webbplatsen drivs ideellt.

Valar

Blåval
Blåvalarna har en horisontell
stjärtfena som gör deras
simsätt mycket kraftfullt.

Även om valen är ett däggdjur som måste upp till ytan för att andas har de anpassat sig till att leva i vattnet. Kroppen är strömlinjeformad och slät och det som en gång var ben och svans är nu fenor och stjärt. Att andas luft kan faktiskt ses som en fördel, då luft innehåller mer syre än vatten. Dessutom kyls inte blodet ned lika mycket som det skulle göra om de hade gälar. Detta medför att de kan jaga på större djup än vad till exempel hajar klarar av.

Delfiner

Flasknosdelfin
Flasknosdelfinen är mycket lekfull
och gillar att hoppa i
förbipasserande båtars vågskvalp.

Späckhuggare
Späckhuggarens honor kan
bli upp till 80 år gamla.

Av familjen delfiner har totalt åtta olika arter påträffats i svenska vatten: flasknosdelfin, vitnosdelfin, atlantisk vitsiding, vanlig delfin, rissos delfin, späckhuggare, halvspäckhuggare och grindval. Flera av dessa förekommer inte regelbundet hos oss utan gör kortare besök i våra vatten. Den mest kända är flasknosdelfinen som ofta förekommer på djurparker eller andra marina anläggningar. Orsaken till detta är att flasknosdelfinerna är läraktiga, lekfulla och mycket sociala. De föredrar varmare vatten men har skiktats både i Västerhavet och i Östersjön.

Tumlare

Trots att tumlaren är den enda bofasta valen i svenska vatten är den mindre känd än sin släkting delfinen. Orsaken är förmodligen att den ser mera bister ut än delfinen och att den inte ägnar sig åt att hoppa eller leka i båtarnas vågskvalp. Utseendemässigt har tumlaren en låg och mera trekantig ryggfena och en trubbigare nos än delfinen.

Tumlaren lever främst i kustnära vatten där den jagar föda på de grundare vattnen. Maten är mycket varierad och den bestäms av vad som finns att få tag i. Det äter allt från torsk och sill till kräftdjur och små bläckfiskar. Ibland går den ner till havsbotten och söker av den med hjälp av sitt ekolod för att hitta fiskar som gömmer sig.

Bardvalar

Till skillnad från delfinerna och tumlaren, som tillhör tandvalarna, finns det ett antal större valar som får sin föda genom att sila havet genom sina barder, nämligen bardvalarna. Hit hör till exempel vikval, blåval, knölval och sillval, som alla har siktats i svenska vatten. Blåvalen som kan bli upp till 30 meter lång är såvitt man vet det största djuret som funnits på jorden. Den kan på en dag konsumera så mycket som två ton lysräkor.

Faktaruta - Valar

  • Det finns 77 arter av valar och dessa är uppdelade i 10 olika familjer.
  • I svenska vatten förekommer sju familjer: delfiner, tumlare, vitvalar, kaskelotter, näbbvalar, fenvalar och rätvalar.
  • Det finns två olika ordningar av valar, bardvalen som får sin föda genom att sila plankton och småfisk samt tandvalar som jagar större byten med sina vassa tänder.
  • Valar har en horisontell stjärtfena och simmar genom att kröka ryggen och slå med stjärtfenan, vilket nästan skulle kunna liknas vid en galopp.
  • Livslängden mellan de olika valfamiljerna skiljer sig mycket och medan de minsta djurarterna ofta lever mellan 15 - 20 år kan späckhuggarens honor blir upp till 80 år.

Marina Däggdjur - en presenation i kursen "Designa för webben".
Webbteknikansvarig är Henrik Bäck.